Fräls mig från klumpar


Idag var frukostdagen äntligen kommen. Jag försov mig självklart och hade endast 20 minuter på mig innan jag var tvungen att kasta mig efter bussen, som jag missade med nästan ingenting. Välframme avnjöt vi en härlig frukost på Brogyllen, det känns så härligt gammaldax och älska kristallkronor på högtakhöjd. Vi fick prata igenom både ett och annat och kalendrarna var ständigt närvarande. Katti kunde även ge grymma måste-se/göra-tips till Berlin resan.
Sen blev det en vända in på Body Shop och Åhlens och jag inhandlade äntligen en mascara.


  
När jag kom hem hade min älskade mamma städat hela min garderob. Jag är fortfarande i chocktillstånd! Nu är det jättefint och allt är ihopvikt och jag ser vilka kläder jag har! Fantastiskt. Nu back to franska gammatiken och att fortsätta att försöka undvika att träffa min psykade syster som bara skriker på mig hela tiden.                                                                                                                                                                                                      
Igår träffade jag Alva och Elsa och en annan typ av frälsning drabbade mig; Elsa har en helt amazing sångröst! Jag kände bara typ hello, jag dööör om du inte spelar in en skiva och berör folk med din musik. Allt med en stor Bring it on cheerleading röst övertygelse inne i mitt huvud.





















Mascaran som ska frälsa mig från ondo (= klumpar).

Time to pray



Nu har jag tränat, kollat mer SATC (det är som en drog när man vet att de är i närheten) och lagat tusen kidneybönsbiffar. Jag fattar inte varför de alltid blir så mosiga. Ska mansteka dem super länge, eller vad gör jag för fel? De var iaf goda när jag och Moa intog demi uterummet tillsammans med klyftpotatis och avocado/tomat/paprika/feta sallad.

Stefan: Dööööööör av hans underbara sammetslena rööööst! Man vill bara gosa in sig i den och omslutas i evighet. Jag blir verkligen lycklig av Care and Shine. Det är något med Elin tror jag, allt hon tipsar mig om gör mig totalt underkastat beroende.



Igår bakade jag brownies, och medans jag höll på med det ringde Anna och vi fixade till en mysig girls night in...  Hon hade med sig en gigantisk Claes Ohlsson påse: full med popcorn! Haha det var det sista jag förväntade mig skulle komma upp från den påsen.

Favorit i repris



Jag dör på oss. Ge mig mer glamour i mitt liiiiiiv. Hahahahahahahahahaha.

vendredi soir



Jag har haft en sån seeeg dag. Kom hem vid ett efter att ha släpat mig fran busshållplatsen och åt frukost till några avsnitt av min älskade återlämnade satc-samling. Sen satt jag lite vid datorn, var ute och gick, åt lunch (sill och överblivet ris, mycket spännande och nyskapande kombination ihop med en avocadosallad) och var ute och gick. Sen kom hela familjen hemdundrande, så jag bråkade lite med dem och nu har jag äntligen gjort klrt min kinesiska läxa. Nu över till den förbannade artikeln om Oscar Wilde som jag måste direkt översätta. SÅ inte kul och SÅ tidskrävande.

Senare blir det en dejt med Anna.

Grynet och jag


Ta ingen skit. Det uttrycket är så fastspikat i min hjärna att det är det jag kommer kunna bidra med när jag är dement och persolnalen drar fram ordspråks kort och jag ska fylla i;
-En svala gör ingen....
-eh
-men lina detta kan du! En svala gör ingen sssss...
-eh öh sssss
-sssssoooo
-sssooooppa!
-Nej sommar var det
-va? vad pratar du om?
-Vi testar denna då: ta ingen...
-skit! hahaha frukt är inte godis, jag ääääälskar rickard paaaaaalm!

Stackars människor.

Igår lallade jag omkring på Sticky (med typ hela klassen) och pustervik (resten av schillerska) och sen sov jag hos edwin i en sjukt bekväm beddsoffa. Men en helkväll med mina London skor total dödade mina fötter! Tånaglarna har skärt in i varandra så de är helt blodiga och jag har jätteont i ena knät. Ha ha så kan det gå.

Innan jag träffade Edwin och Malin satt jag Frida och Arvid på Notting Hills "uteservering"  det var jättetrevligt och jag skrattar alltid väldigt mycket när jag umgås med dem. Ha ha trots Arvids små muff sympatier är han "en skön grabb liskom".

Blodet i mina ådror


Visst ser vi glada ut? Stor del av min släkt som alla försöker le obesvärat med mat i munnen. Usch vad jag hatar när folk ska dra fram kameror när man äter middag, jag lyckas alltid få något mellan tänderna eller ta in en jättetugga av något stort. Vi är en ganska lustig skara, pingstvänner, babtister, ateister (tror jag), muslimer (ental) och folk som spelar musik på kastruller till nakna kvinnor som gör gymnastik. Plus jag och Moa.

Jag har precis fikat på Millie's med Elin, ska försöka stödja dem, och vi ska bli stammisar på språkcaféet har vi bestämt. Ge mig bra franska någon. Skolan har verkligen varit panik idag. Är det bättre att skrika ut sin skoltrötthet till alla, eller ska man ha den inom sig? Blir det bättre av att hela tiden prata ut om hur uttråkad man är, eller blir det bara värre då?

Kag vill klippa mig! Mitt hår är slitet och tråkigt och det finns iget att göra med det! Jag har en djup längtan efter riktig långt svajande flygande glänsigt hår, men det är ju en bit kvar.... Klippa upp känns uttjatat, jag vill inte byta hårfärg, ev blondare då, men inga drastiska steg i färgskanan för min del. Vi får se. Får läsa fler modemagasin för insperation!

Nu ska jag samla ihop mig, ringa några samtal och studsa iväg och värma upp tjejerna som ska delta i tjej-gåingen. Wish me luck!

Tillbaka till Lina-Land


Liten censurgrej jag ser nu: Jag har ett väldigt heltäckande linne på mig!

Ingen engelska idag, all tid ligger nu på fredagar istället! En till sovmorgon och så slutar jag typ 12 på fredagar! Men i morgon är vi lediga.

Det blev chokladansiktsmask till frukost. Mums. Dags att rusa

When lights go down



Vad gör man när man inte vill göra läxor eller tänka på skolan? Vad gör man när man har tråkigt eller bra vill försvinna? Vad gör man när det inte finns någon anledning att vara sig själv längre?

- Man klär ut sig. Väldigt effektivt för att både visuellt och även fysiskt förtränga sig själv OCH använda de kläder man bara har för att de är fina. Carrie försökte gifta sig i Vivienne Westwood och en påfågel - se hur det gick, jag försökte få inspiration till engelskan genom att ta på mig fjäderboa, spetshandskar, prinsessklänning, tyllkjol som slöja och en hatt med leopardmönster - se hur det gick.

En liten smyggtitt fick jag iallafall på hur det ev kan kännas att vara hemlig transa, när de andra satt och åt slängde jag mig ner för trappan till den stora spegeln för att styla mig själv, och när de var färdigätna var det den vanliga Lina (eller Bengt i en annan del av Svedala) som väntade på dem i köket. 

Idag har jag och Anna (från min klass) äntligen fått till våran fika som vi pratat om i flera månader. Caffe con leche blev det, vi satt i solen i några timmar och sen vandrade vi lite på stan och jag inhandlade en chokladansiktsmask från lush som jag misstänker att jag kommer slicka av från mitt eget ansikte istället för att använda vatten. Den luktar så himmla GOTT! 

London calling


Underbara resa. Vi har förvånansvärt många provrumsbilder måste jag säga.
Jag vill inte gå i skolan längre. Det är tråkigt. Jag vill långt bort från denna rutin älskande anstalt.

Kan ingen hjäälpa meeeeej


Jag vill bli upplyst.

öh, ståk och stön.Jag fick ett litet lycko-flipp på svenska, det känns så underbart att vi verkligen ska åka, JA JA JA!!!!
Men det som stör mig är att jag utöver Berlin lever på falska förhoppningar/förutsättningar. Jag förstorar upp saker och tänker tankar längre än vad de borde bli tänkta. Och det är inte lika kul när man kommer på det. Men varför släppaa saker när man borde? Neeeeej, rosa moln är min grej och jag tänker stanna där, även om jag måste köpa sockervadden själv.

Nu ska jag gå över till min nya drog, mynta te. Som jag snackat om tidigare; inre frid var ordet(n). Aaaaaaaaaaaaaoooom.  Klunk klunk. Bättre? Vet inte riktigt.... Det är nåt som fattas! Vad? Roxette!
Na na na oh oh oh jä jä jä whe whe whe. Ah. Nu är det bättre.

Mot bussen,, nu ska jag hålla gympapass i Hagaskolan. 18:30 om någon är sugen.

...

Jahaja. Nu var det en nu dag. Helgen är slut, fast egentligen var den ju det redan igår, men eftersom jag hade missuppfattat spred jag ju ut det till Elin, så vi var lediga igår iallafall, och det var ju skönt. Ha ha ha nästa grej jag måste berätta för Kalle är att jag inte kan läsa heller. Nu ska jag skriva tecken och öva på mitt pass innan jag träffar min kära klass i skolan, på svenskan.

Min idol och förebild Charlotta Flinkenberg. Så
smart
rolig
snygg
duktig att man bara dör. Jag vill bli som henne.


Resfeber encore



Från expressen:
Coola klubbar:
  • Berghain på Panorama bar, Am Wrietzener bahnof. Det största och mest utflippade stället i stan med flera våningar. Technogalningar och läderbögar i burar. (!!!!!)<-----(mitt eget tillägg)
  • Week-end, Alexanderstrasse 7, Mitte. Flera våningar och glasad takvåning. Det känns som att du dansar mitt bland stadens ljus. Fantastisk utsikt.
  • Cookies, i korsningen Unter den linden/Friedrichstrasse i Mitte. Stort electrodansgolv och snygga stora retrotavlor på väggarna.

Aaaa!! Äntligen äntligen idag, solen gick upp över stan. ( Influerad av alla bilddagböcker klämde även jag in en låttext.)
Berllin är bokat,, nu är det bara boendet som vi behöver få bekräftat, men det fixar sig alltid. Hjälp, jag kan nu verkligen TA på biljetterna! De finns PÅ RIKTIGT! 20 september, en dag att minnas.

Idag har varit en trevlig dag. Jag och Frida har tagit första steget till våran kokbok och kokat löksoppa. Jag kan säga så här: ordskämten haglade denna eftermiddag. Herregud ibalan skäms jag nästan över hur dåliga de är.

Jag har även tillbringat några procent av min dag på vårdcentralen. jag tycker jag haft ett tryck för brösten och hjärtklappning samt oregelbundna hjärtslag den gågna veckan och det har varit väldigt obehagligt. Jag tog alltså steget och bad om EKG. Min läkare var väldigt rolig och han skickade iväg mig till en syster som spände fast mig i massa sladdar. Sen fick jag ligga på en brits brevid en maskin som pep och skrev papper innan jag skulle tillbaka in till Dr Bo. Min kära syster var dock inte så uppmärksam när hon öppnade dörren och sa att jag kunde gå in, för där i rummet  med byxorna vid fotknölarna och ett par händer som rättar till kalsongerna står en medelålders man, med dr Bo sittandes i framför sig. Det såg ut som om de höll på med en helt annan undersökning...

Men jag var frisk. 160/80 eller vad det nu är man ska ha och inga pip ljud. Bara trauma minnen kvar att bearbeta . 


Nyfunna vänner



Gamla ID-korts kort, som aldrig blev ID-korts kort eftersom de mystiskt försvann. Här är även frisyren (och slingorna) som tog min kära frisar Ann Den Sega 3 timmar att skapa, och den hade jag dessutom bara i en dag. Ha ha. Sen gick jag Alva och Edwin och blev klippta av Tigi Academy människorna, gratis. Då var mamma irriterad på mig.


Över min säng har jag tilldalat en hylla, som ett litet altare ungefär, till de män som spelat störst roll i mitt liv; Happy Potter och Buddha. Harry är här iklädd en rosa mantel, väldigt fint till hans gröna ögon. Han hade även en mantel och en hatt, men de har försvunnit. Han har säkert trollat bort dem och tappat sin trollstav också. Det är därför han trycker sig så mot Buddha. Liite lessen och ensam, hoppas den skrattande mullrande magen kan trösta och lugna honom.

Funderingar från camden market


Ibland undrar jag om det på allvaar var bättre förr. Eller kanske  inte egentligen, men om Keith Richards verkligen har varit så här snygg, hade det inte varit förtjusande att få vara i rätt tidsålder för att få uppleva det då? Idag är han ju en liten skutt som klättrar/ramlar ner från palmer. Dock en pensionär som står på arenor då och då, men jag tror jag hade uppskattat honom mer om jag varit med från början.

From Paris to Berlin



Så, nu är det fredag till måndag i det hatade och föraktade landet som gäller. Där språket endast är ett läte och landet som på allvar gav oss generationer av feta svettiga autobanmack-korvätande män som kör lastbil för fort. Två nätter och tre dagar, jag och Anna har ju redan speed date:at London på samma sätt, och jag har fått för mig att Berlin både är mindera till ytan och har mindre stora-grejer-man-bara-MÅSTE-se. Kan vara fel, men vem är jag att föredra att leva i verkligenheten framför förnekelse?

Jag är så grymt peppad på att komma "ut i stora världen" igen. Att resa ger verkligen mersmak. Paris, London och nu Berlin, Europas typ mest värda städer (haha) på drygt  ett halvår. Det känns bra, lite backpacker globetrotter varning kanske?  

Och, det sista stora och:et. Nu har jag även (äntligen) en fika med Katrin inplanerad. The kalendergirls are back in business.


Nobody puts baby in a corner



Leopard, gammaldags kärlek i fjällen och lite äkta 60-tals hollywood glamour, är det inte så livet ska vara? Inspirerad av dirty dancing har jag försökt omvandla mig själv till min alldeles egen Patric Swazy - och jag låter ingen trycka upp mig i ett hörn, inte för länge iallafall.

Gårdagskvällen innebar en super snabb total make-over på endast en halvtimma för att spontant hinna spendera kvällen med Frida. Det blev mer prat om projektarbetet och en härligt stjärnkantad kväll.

Eftersom jag sov över hos Frida, och hon började 8:20 ( tre timmar före mig), så började jag dagen med en lång promenad i stan, slottskogen och botaniska. Den blev verkligen lång, jag traskade på i två timmar innan jag satte mig på Biscuit och åt frukost i solen. Det var en perfekt morgon, lite nostalgisk när jag lallade omkring och kollade på de super duper söta grisarna och sälarna. Allt i mitt eget sällskap, det gjorde mig lite stolt. Att ha trevlig och mysigt på ett café alldeles själv är för mig en bedrift faktiskt. Smothiee, ost rågfralla och grönt chai - till ett minipris av 40 riksdaler.


Blött



Hjälp här kan det verkligen regna. Herregud, mina linser höll på att rinna ur mina ögon när jag gick från bussen, för min lugg blev så full av vatten. Jag hade ju naturligtvis inget paraply med mig, för igår släpade jag på ett hela dagen och då kom det inte en droppe....

När jag kom hem slängde jag av mig alla kläder allt eftersom jag drog fram i huset och det föll sig så att mamma fann mig sittande här, alldeles nyss, toppless framför datorn. Jag hade precis dratt av mig bh:n för att undvika bröstisbitar. Hjälp, my god och allt, vad säger hon:
" Men Lina vad gör du? Jag hämtar en tröja sådär kan du inte sitta. Jag blir ju nervös när jag hittar dig så där!"
Aaaaaaa! Bara för att det står i graffiti betyder det inte att alla människor har cam-sex när det råkar ha på sig (för att nästan citera fucking åmål elin) "bara för att de råkar ha på sig inga tröjor." Jag dog. Mammor ska inte säga såna saker  till en om man inte har på sig von Dutch keps och foxy byxor.


Karins påse illusterar vad jag kände på svenskan. Hurra change, nytt år, sista året. Yes yes yes! Och nu verkar våran Berlin resa gå mot mer konkreta meningar. Så gryyymt!

Välj A), B) eller C)



Välj rubrik A), B) eller C)
A) Jag vill också ha så fina kläder
B) En regnig tisdagsmorgon
C) Men nu måste jag verkligen göra något

Välkommen till Lina-land


Så var veckan igång. Ja, nu är det allvar. Detta firar jag med min första dagens outfit bild. Efter min enda lektion gick jag karin emma elin och alva till Le petit café, mitt och kattis favorit frukost ställe har utökat! Frukosten såg ljuvlig ut, nu med tillhörande mösli buffé. Jag höll mig dock till en utsökt cappoccino.

Jag kommer inte ihåg vad vi pratade om, men Alva var så otroligt söt i flätor. Drömmen om Berlin börjar få mer konkret form. Nyckelord: Billig utan slafs. Vi ska kolla upp om Svenska kyrkan har nåt vettigt övernattningsalternativ för ressugna fattiglappar. Spännande spännande.

Morgonen började med kinesiska. Jag tänkte ta nya tag,inte:

  •  vråla "jag är den korkade" över hela klassrummet
  •  fråga grejer han precis gått igenom
  • skratta åt elin tills jag är knallröd i ansiktet och inte kan prata
  • gå jättelångsamt utan att lyfta fötterna precis framför honom

liksom visa kalle att jag inte är total pantad. Men vad händer, iförd mina nya rosa stövlar vandrar jag och Elin mot klassrummet. För att förstärka känslan av att "det är vi två mot den fula kinesiska munnen syndromet" håller vi armarna om varandras axlar, gör en ganska tvär sväng på Schillerskas extremt hala nyputsade golv och jag tappar balansen och drar med stackars Elin i ett rejält magplask. En vrålande sörja av kroppsdelar mixat med okontrollerat avgrundsskratt bevittnas av :......Kalle. Jaha, det var det seriösa försöket det.


Såhär i Buddha tider

Jag har gjort som Miranda, jag har förbättrat min sängkarma. Genom att flytta sängen till motsatt vägg, nu står den under förnstret, har auran runt den helt förändrats. Nu vill jag faktiskt sova där. Härligt. Eftersom jag måste gå upp sex i morgon (bööööööööööö) så behöver jag sömn. Inte bara vända på mig hela nätterna.

Näästa ling-termin börjar om två veckor. Jag repar och hittar på pass förfullt. Här ser ni mig till Empty Room.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0