Rosa och Fluffigt

Det var hemskt på jobbet idag. Min sista dag, och den dagen var sorglig. En tant hade fått en propp i armen och var helt drogad av morfin. Annars är hon alltid lite små sur och bitchig, men nu var hon en liten fågel som inte kunde stå eller äta själv. Hon kunde knappt prata och vi fick använda llyftbälte på henne när hon skulle resa sig och sätta sig i en rullstol för att gå på toaletten. Vi matade henne med sill och potatis och hon åt bara två tuggor. Sen fick hon jordgubbar och glass och då åt hon upp allt. Jag stog nästan och  grät när jag matade henne. Det var så sjukt sorgligt!
Hennes son ville inte komma och hälsa på henne för han "orkade inte". Hello!? Din mamma är sjuk!!! ANSTRÄNG DIG!
Jag är/var hennes kontakt person de veckor jag jobbade och idag skulle jag handla dusch grejer till henne för all tvål var nästan slut, men Merja sa:
Köp du några..Eller förresten det räcker nog med två.
Jag bröt nästan ihop!
När jag gick på semester tittade jag in till henne, men hon sov. Hon är nog död när jag kommer tillbaka till hösten. Det känns jätte konstigt!


Trots en traumatisk dag hade jag pressat schema: shoppa det sista inför Nice!
Eftersom jag var desperat misstänkte jag att jag inte skulle hitta nått, men jag skuttade hem med klänning, shorts och en kjol - tack Gina Tricot! Allt firades med en choklad frapino, för att få upp mitt blodsocker som var kört i botten, - tack CSN-rabatten! Några kronor mindre gör mig motiverad att fika på Espresso House.