Rosa och Fluffigt

och imorgon börjar jag jobba 06:15. Har två prov senare på dagen, och sen bär det hem för att skriva en engelska resention. Nu ska jag lära mig islam och engelska innan jag somnar av akut sömnbrist.

Jag tänkte bara berätta att jag aldrig kommer återvända till Schillerska. Jag och min nya bästis Xena ska bekämpa ondskan genom att döda istället. Mycket mer konstruktivt än skolverkets rekomendationer och mycket bättre för hälsan att vara ute i friska luften än att vara instängd i en stenbyggnad. Den här veckan har vi verkligen haft tid att lära känna varandra, och det har varit väldigt spännande och underhållande.

Imorgon ska jag mamma och Moa baka pepperkakor, lussekatter och myyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyysa. Riktigt gosa oss i att det är Lucia.

 

..och biter. Okej, jag ska erkänna: Jag lever i skabb. Ännu är det inte säkert, men det känns så. Min madrass, täcke och kudde ligger på balkongen. Altandörren och fönstret till mitt rum har varit öppna hela natten för att frysa ut de små lössen som ev tagit tagit boning där. Själv låg jag i en sovsäck på soffan och kliade mig.

På foten har jag fyra bett, det brukar vara tre (frukost lunch och middag) så detta lilla äcklet måste ha tagit sig ett mellanmål också! Känner mig otroligt kränkt av naturen. Det spelar ingen roll hur mycket jag peelade och skrubbade igår, känslan av att vara antastad i sitt eget hem finns fortafande kvar.

Jag hoppas att de stannade i Skottland, eller dog på planet. För detta är inte okej. 

Våran kaffebryggare är död. Men varför misströsta?

Det är så ÄCKLIGT! Det som jag trodde Camilla överdrev var sant: det var VÄGGLÖSS och inte vanliga kryp på vårat hostel! Mina armar är FULLA av kliande prickar och Fredrika har tydligen redan ringt Anticimex. Jag vill inte sova i min säng. Jag vill kräkas. Detta är så äckligt att jag dööööööööör!! 

Ett panikartat samtal med Edwin har gjot att det kliar över hela mig. Det känns som om det kryper i hela huset. Och det är så fruktansvärt GROOSE!!!!! De drar sig till KOLDIOXID!!!!!!! Hur ska jag andas då?????

Jag skulle hämta posten. Eftrsom mamma och pappa är borta så hade ju varken jag eller Moa orkat ta in tidningen imorse, så det var liksom en fet GP OCH en massa mammabrev och SEB papper som låg där nere och jäste. När jag försökte dra upp alltihop samtidigt med en hand, min tunga påse och väska i den andra, så dampade ju självklart allt. När jag väl ryckte upp allt ordentligt hade det sån fart att den flygande GP:n träffade min nagel och slog av den! Jag blev så himla förbannad.

Dagens hyopkondri:
1.Jag har ett lite köttsår under min ena lilltå. Detta gör (tror jag) att min tå är varm och stum för att beröring, det är som om den domnat. Det är var jag säger till mig själv. Men det finns en lite röst i mitt huvud som skriker att jag (genom förtrånga skor med klack) nu rångat måttet för mina fötter. Nu har jag slutligen lyckats strypa blodflödet och tån kommer sakta att dö och trilla av. En dag (jag fasar för att det är imorgon) kommer jag vakna och hitta nageln i sängen och själva tån bakom elementet. Och även om jag stoppa den i munnen kommer den vara omöjlig att sy på igen och jag kommer få försämrad baland och ännu fler komplex vid nästa badsäsång.

2. Flera röda små märken har börjat visa sig på mina armar och ben. Det kliar sjukt mycket. Tänk om det var vägglös som bodde vårt hotellrum? Och som nu massproduserar ägg i mitt hår och livnär sig på mitt blod och mina döda hudceller. Måste kasta mig i i duschen och peela mig snarast!

Dagens lycka och glädje: Jessika hade verkligen med sig en påse hemlagad vaniljfudge till mig. Jag blev så rörd, både av de ljuvliga smakerna och den otoliga givmildhet som visades mig.

Herregud, i skottland lät det väldigt mycket
" om inte hans säger nåt nu så dööööööööööööör jag!"
" det bor löss i rummet, det är så äääääääääääckligt!"
" jag klarar inte sånna här toaletter mer! Jag dööööööööööör!"

Men när jag ska skriva en problemformulering till projektarbetet så är det plötsligt så himla svårt...

Grrr go get him, haha girlpower.

När vi var i Skottland insåg jag många saker, bl.a. att jag vill flytta till Edinburg och att fika med Elin och Karin faktiskt kan göra mig så lycklig att jag gråter och skrattar samtidigt. Men en av de kanske viktigare grejerna var att jag verkligen fick svart på vitt att jag inte kan gå ut utan smink. Jag gick seriöst upp en halv timma innan jag behövde för att känna att jag hade tid att sminka mig. Istället för skoluniform iklär jag mig varje dag en sminkuniform.

Puder, mörk rouge, ljus rosa rouge, kajal, ljus ögonskugga, ögonbrynspenna och mascara. Inte i den ordningen, men i den mängden. Det låter ju sjukt mycket när man radar upp det så. Jag kan inte säga att jag tycker att det är jobbigt, det är faktiskt kul att mejka sig, och än så länge sover jag ju inte med sminket, så det måste ju vara lungt... :)

Idag fikade jag och Ida efter skolan, hon skulle förja med på mitt pass, så vi bestämde oss för att ta en pluggfika innan träningen. Det glömde vi snabbt så vi pratade sex, könshår och lite mens i några timmar istället. Väldigt upplyftande och befriande.

Utsikten i Edinburg. Bra att sitta om man vill filosofera lite i vårsolen med en pickninck.

Mycket omvälvande morgon och klockan är inte ens 10. Jag kastade mig ur sängen vid halv sju för att hinna kolla på julkalenderan och göra frukost innan den började. Jag tycker den har potentional. Sen såg jag nyhetssändningen efter det och gick ut i rusket för att hämta GP. Var tvungen att läsa mer om 17 åriga Mathias de hittat knivskuren till döds i änggården. Jag känner mig helt matt och grät tills det inte fanns några tårar kvar. Det är så fruktansvärt hemskt! Det var en intervju med hans mormor och jag fattar inte att de inte ligger helt apatiska hela familjen. En helt oskyldig människa som åker in till stan med några vänner för att äta mat - som senare återfinns död, ensam vid nåt slags bygge. Det är sånt som inte får hända!

Jag mår så dåligt när jag tänker på vad folk är kapabla att göra mot varandra! Gatuvåldet bara sprids och sjukhusen svämmas över av folk som behöver akutvård för att de blivit knivskurna, och konsekvenserna av att köra in en kniv i magen på någon verkar för vissa inte vara tillräklligt tydliga. Att många livsvoktiga organ sitter nära huden är på något sätt svårt att fatta.

Vad ska man göra?

   
Edinburgarna spottar i hjärtat, turisterna kliver i det.

Utsikt över hela stan.
  
Jag och Jessika skaffade oss en ny cool stil.

Bögar finns inte bara i Berlin. De finns i alla bra städer.

Köpt:
Korsett
Superlyxiga underkläder
strumpor
väska
Ekologiskt underbart schampo, Conditioner och läppbalsam (allt från samma charmiga mrke så jag kan lukta matchat)
present till pappa

Råkat ta med mig som inte var mitt:
En grå handduk
Ett hänglås
en liten whiskyflaska  

Nu har jag tagit bort mitt gamla avskavda nagellack, tvättat och conditionerat håret, exifolierat mitt ansikte med en kräm som såg utt som silverlera, smörjt in mina torra ben med en super fet lyxcreme och kollat på SATC istället för kineskiskan. Jag har även tvättat alla mina smink borstar och packat upp allt från skottland. Känner mig som en ny fräsh människa, istället för en sunkig person som åker i ett fullknökat tåg med fett hår sittandes på sin resväska.

Om några timmar är det julkalendern!!!! Än så länge håller jag mig till Carolas julskiva som är sjukt mysig! Även om det inte gör det känns set som om det luktar glögg och apelsin i hela huset.