Rosa och Fluffigt

Idag hade jag min super bh på mig, gud vad jag älskar den! Jag och brösten övningskörde, vaccinerade oss och åt lunch med anna och frida på le pain francais! Jätte jätte underbart att träffa dem och sitta och fika i stan!!! Jag känner mig som en lantis i new york. Typ. Men jag trodde super bh:n kunde stå emot alla sorters känslor och vindar, min inte när anna ternheim sjunger shoreline. Det går genom märgen!

Här har vi beviset på nördigheten jag och Elin odlat under två månader. Kepsar, ryggsäkar på magen och inget smik så långt ögat når! Jag kan även avslöja att vi inte rakade armhålorna så ofta man borde! Inte benen heller för den delen heller.  

Min mobil pratar med mig. Första dagen jag gick utomhus, kom det upp ett medelande: uppdaterad profil, utomhus! Jättecoolt den kände liksom av det! Men nu komer det medeandet upp vid alla möjliga tillfällen, när jag definitivt INTE är utomhus! Vi har liksom en lite: I'm yor father relationon. Men jag älskar den, den är i färg och har riktiga smilys! Jätte coolt!

En annan rent tekninsk grej som stör är att sen jag gjorde ena handen med lösnaglar så stavar jag ännu mer fel än innnan, slippery tangentbord liksom och caps lock är på mig som ett vilddjur! Helt sjukt! Och man upptäcker det så sent också! Stora bokstäver är så våldsamma!

Puh, nu har jag precis kommit tillbaka från en övningskörningsrunda med papi (vårt nya sätt att umgås). Vi startade i backe, börjar få lite framsteg och växlade upp till fyran. Hah, jag ska allt visa min lärare imorgon! Han är min nya PQ formel och han ska knäckas!

Annas har jag spenderat dagen med försäkringspapper, Elin och att laga mat. Herregud jag är en kvinna som stått vid ca 3 timmar för att laga en riktigt god kinesisk middag till mn hungrande familj. Hoppas verkligen det blir gott nu! Menyn ser ut såhär:

Dumplings fyllda med en blandning av kinakål, lök, ingefära. Till detta en soya dippsås med sesamplja, vinäger och rostade sesamfrön.
Färdigköpt (i Kina) marinerad tofu, i två smaker.
Stekt ägg och tomat. (Något jag och ELin åt till det sprutade ur våra öron.
Stekt ris med morötter, ärtor, gurka och cashewnötter.

På flygplatsen köpte jag även kinesiskt örtte på burk (folk dricker det heeela tiden) och mooncakes som vi ska ha till efterrätt.

Nu kommer Moa och mamma snart hem så jag ska fixa det sista!



Det luktar verkligen Kina i vårt kylskåp, för likt en äkta tv-kock har jag förberett en massa! Men alltså då inte svettig Jackie Chan utan ingefära och soya! Mumma för alla sinnen!

Oooooooooom där kom det! Inre frid samlat i ett ord och det är vad jag letat efter i två månader, jag samlade på mig otaliga grejer under vägen, ett jätte halsband, ring med buddha, liten berlocck med buddha, två amuletter med hästar (mitt zodiak) och även ett armband fyllt med s som ska bringa tur. Det jag funderat på är om turen fungerar när man prutat på det? Eller blir det nån antigrej? Typ ödets ironi? Men men, officiellt är jag iaf skyddad.

Och nu hemma, så känner jag mig väldigt skyddad och fridfull. Jag vaknar, typ av mig själv vid halv sju, sju, går upp äter frukost med massa bär, läser hela gp, går till körskolan (dock ett ett kapitel för sig, min lärares uttåtande var idag: Ja, detta är ju inte helt onormalt), åker hem, fixar, lagar lunch, städar och idag har jag blivit anställd som kock, mina föräldrar tog mina hundögon om; men jag vill inte vara ARBETSLÖS, på allvar.

Jag har blivit en hemma fru! Och gud vad det känns bra!!! Jag njuter, och så fort jag hittat presskaffe bryggaren jag fick av sandra kommer allt vara komplett! Love it!



Så, nu är det även på plats: En hyllning till min kära reskompis Elin! Detta fotot beskriver så bra våran relation, oskarp, helt sjuk och så full av känslor att man inte vet om man ska skratta eller gråta. Vi har korsat kontinenten tillsammans ochh gjort det med glada de glada tillropen satan, satan, satan (engelskt uttal mkt viktigt) hyndfitta och yeah baby let's do this! Det kunde alltså inte bli mer än rätt! Elin tack för att vi skrattar åt exakt samma grejer och att vi skapar internskämt innan vi ens skattat klart åt det första gången och att lägre än glocalnet fortfarande känns okej tillsammans med dig! Men dig har det kännts som en rolig utmaning att stå upp och bajsa - det är inte dåligt att kunna förmedla en sån känsla!!! Tack tack tack - denna resan är oförglömlig och jag har verkligen haft så roligt att jag inte kunnat tääääääänka! puss 

Åh min nya kinesiska super bh gör mig så lycklig! Jag är inte en längre, det är verkligen jag och mina bröst! Och det känns så himla bra!Hade jag haft den på transsibiriska hade jag verkligen inte frusit! Den är så stoppad att ingenting kan tränga igenom. Resan genom sibirien gjorde mig nämligen väldigt bröstfixerad, det ända jag kunde tänka på långa stunder var att jag vill doppa dem i ngt varmt, är brösten varmare än resten av kroppen sprider sig värmen vidare på ett sånt skönt sätt. Men nu är det slut på sånna käldvanföreställningar! Nu är vi en superduo.

Annars rensar, rensar och rensar jag! Herrejesus, jag visste inte att JAG haft så himla mycket grejer uppe på vinden! Hjälp! Jag har kollat igenom, slängt sorterat bort, sparat och det är fortfarande sju kartonger kvar!!! What to do?! Jag står liksom till halsen av alla mina huvudgubbsteckningar, fyllda med klotter (som jag själv säkert kallade poesi) och hjärtskärande små kollage, bl.a. en bok där jag på utsidan klippt ut röda hjärtan och i dem skrivit "kärlek är att ha en lilla syster". När jag visade det för mamma började jag verkligen gråta, så rörd av mig själv. Heeh. 

Nu har vi varit hemma och jag är fortfarande sjuk. Det gör mig förbannad, jag vill ut och springa och visa min Ipod hur mycket jag saknat den, men inte. En annan grej som gör mig aaaaaaah så ARG är mitt bilkörande. Jag blir heeelt vansinnig för att jag inte kan allt direkt, jag kan inte köra rakt, inte svänga utan att minst slå av backspeglarna och repa de imaginära bilar som står utmed parkeringsplatserna där jag drar fram och jag gör för häftiga rattrörelser. Varför kan inte jag när folk som är helt dumma i huvudet har körkort? Men jag har 20 körlektioner inbokade de närmsta tre veckorna - jag SKA ta körkort!

 

Ångest personifierat i ett ord. Det är verkligen synd om människorna!

Mina damer och herrar, jag vet inte vad jag ska säga. Jag känner mig helt utblåst, men samtidigt så full av känslor att jag vill vända ut och in på mig själv och ta en slickepott och riktigt dra bort alla smetiga känslor och hormoner som likt demoner (eller flubber) intagit min kropp. Det jag behöver är en slags Twilight exorsism, typ en gubbe som mässar något tagit ur dagens nyheter medans jag får springa av mig all frustration ( i brygga såklart) upp och ner i trappa. Jag vet inte var jag ska ta vägen. Jag och Sandra har fikat på tintin, och under två timmar har vi stönat, kvidigt och pratat ur oss så mycket man kan klä i ord, men det räcker inte. AAAAAH!

Men, jag kom på hur mycket jag behöver och älskar sandra när vi går längs engelbräcks gata och hon utbrister:
Det är så skönt, snart är det verkligen december och då får jag äntligen börja lyssna på peter jöbacks julskiva på riktigt.

That's what friends are for!