Carried away



Jag vill ha egna vattenräkningnar NU!

Idag har jag äntligen investerat i ett fritidskort! Hej då dagar av tjyvåkning! Nu är det den nya ärliga Lina som sätter sina fötter i kollektivtrafiken. Det känns bra. Nu kan jag både åka till Elin och Katrin borta i den egna staden Mölndal OCH visitera den mycket omtalade second-hand butiken borta i Falköping utan att behöva bry min hjärna oom vad det kostar!

När jag emma och anna satt på Espresso house imorse ringde de äntligen från demensboendet och jag fick lite tider. Det känns så skönt att börja jobba igen, särskit nu efter Berlin. Måste fylla på reskassan och ladda de ekonomiska batterierna, nästa höst väntar Kina och gud vet vad som hinner hända innan dess... Jag har fortfarande varken sett Prag, Madrid eller Wien, för att nämna några europeiska huvudstäder jag vill besöka. Och London är ju alltid värt ett återbesök, jag har ju lite business att uträtta där so to speak (haha), Paris skulle jag kunna lämna allt för vilken dag som helst!

Imorgon ska vi se Flyga Drake på Draken (göteborgshumorn??), nu ska jag ägna mig åt solhälsningen. Men först en liten powerwalk med lite ny musik!

Du ger mig bra menstrationer


Hemma från Berlin the show must go on ändå tyvärr, konstigt att vara hemma i en stad som bara blir mindre och mindre. Jag citerar (citat!) " När man varit på Bergain är Stockholms uteliv som att stå i en rulltrappa." Slut på citat. Det gäller med säkerhet  Göteborg med, fast allt blir väl vad man gör det till och den den som lever få se. Men, Panorama/Bergain aaaah we'll be back! Jaaaa nartÜrlish grosse gröst extravaganza comeback!!!

Jag har inte haft mens på sex veckor. alltså är jag fullproppad med hormoner som bara vill flyta ut i en kladdig röd massa. Men någonting håller dem tillbaka. Igår, efter att ha haft molnande mensverk i flera dagar kände jag att det var dags att göra något åt saken; samtal med moderskeppet. Alltså slängde jag mig, uttröttadeefter en dag på kommersen (vi tjändae typ 700! OCH JAG KÖPTE EN FILIPPA K KLÄNNING FÖR 20 KR!!) slängde jag mig på sängen för att ha ett djupt samtal med min livmoder. Det är konstigt, för när jag har mens eller ägglossning känns det som kroppen delar sig i två, en över och underdel, och det gör ju då det hela så mycket lättare att visualisera ett samtal när man känner sig som två, annars är man ju skitzofren (och jag känner att detta ordet ser grosse felstavat ut, men jag fattar inte hur det ska stavas annars...) Alltså, jag berättade mina funderingar om att jag kände att detta var att dra oregelbunden till lite väl höga nivåer och att varför inte bara ömsa skinn nu så att säga.

Jag blev faktiskt bönhörd! När jag gick hem från bussen imorse, var vikarie på Hagaskolan, så var det inte anonym molnade värk längre, det var MENS! Eller råttslem som en person som jag inte behöver nämna vid namn en gång kallde det, haha nu är det inte bara jag som har psykiska men längre!

Ett stort grattis till min nu äntligen 18åriga bokklubbssyster Katti - från din blödiga vän. Haha lite Borhne fyndighet skadar aldrig. 

Af widersän



Nu tar jag tåget till huvudstaden av dekadens. Jag ska dansa på rosor!

Krossade drömmar



Jag har lust att döda mig själv. Vad är det för mening? Allt jag tar i mosas och det spelar tydligen ingen roll hur ordentlig och ordningsam jag försöker vara, allt slutar likadant ända - i katastrof.

Jag packar för Berlin, allt jag behöver är tvättar. Jag kommer ihåg att packa ner mediciner, jag har en liten plastficka med intimvåtservetter och jag har lagt ner rätt antal linser. Check check check.

Det är rätt med färgglada ögonskuggor, våga färg säger cosmo. Perfekt tänker jag, dags att plocka fram min knallgula dyrt investerade Make up store skugga. Ojdå, den har blivit lite smulig överst, bäst jag skakar av det. Ja, jag var tvungen att göra det över toaletten, nej jag tänkte inte på att skuggan inte sitter fastlimmad i det svarta höljet.

I ett desperat försök att rädda det som räddas kunde, och miljön, fiskade jag upp den med en sked (med halva armen nere i kröken) men den var hopplöst drunknad och inte så hygienisk kanske....

Jag vill bara gråta. 

De utvalda

När jag kom in i Gilda skolan var det som att mentalt gå tillbaka till 1800 talet där allt var diciplinerat och kvinnor behagade, fast nu var allt vitmålat och spa-igt kliniskt. Alla är vackra, fina figurer i vita dräkter med bomullskärp som knutits som rosetter i ryggen och som sluter precis under knät. Den perfekta universal bensmickrarlängden. Perfekt hy och vackert formade bryn, lugna leenden, en lätt hand på ryggen när de för sina klienter till respektiva behandlings ställe. I bakgrunden spelas klassisk musik som salarna med kristallkronor och en härlig takhöjd.

En kille som tydligt är bög bär handdukar till tvättstugan, stannar till vid tjejen i receptionen och de talar glatt med varandra. Pratar om saker som vi som sitter i den breda mjuka bruna skinnsoffan bara önskar vi kunde få vara med på. De skrattar tillsammans, han fortsaätter mot de bakre rummen och hon trycker på öppna-dörren-knappen osamtidigt som hon hjälper en tant som måste "avboka ALLA sina behandlingar för hon ska in på SJUKHUS".

Allt är harmoniskt.

Jag vill vara en av dem. Ett år i total sinnesnärvaro i nuet. Tömma lite porer, massera lite där, vaxa en rygg här, sätta upp mitt hår i fina flygvärdinneknutar och le och presentera mig för folk som unnar sig en manikyr i vardagen. Ett år på Gilda skolan. Sedan?

Linas skönhetsstudio
Vi erbjuder ett helhetskoncept: Massager, anskitsbehandlingar, pedikyr, manikyr, aromaterapi. Friskvård/Hälsokonsultation. Gympaklasser. Matlagningskurser. Föredrag av inspirerande personer. Sticknings cirklar, bokklubb. Hälsocafe. Cupcakes ingår psykiskt välbefinnande.


Ritch



På fredag bär det av! Denna gång ska vi inte bo i ett fallfärdigt tält, inga svettiga/svinkalla nätter i sovsäck utan ett fräscht hotell och en sovsal! Tåget av går från centralen 16:40 och dörrarna stängs 16:39:30 så vi får alltså hoppa på några sekunder innan dess, men det ska vi väl klara....

Dagens händelse:Bikini vaxning! Mina hår hade små darrat hela dagen, 14:30 var det dags. Det var.....skönt. Inte i ordets riktiga mening kanske, men rätt bekvämt var det. Lite som om det hade varit ett stort ögonbryn. Jag trodde att bikinivaxning innebar att mer hår försvann, men ja ja nyfrisserad är jag iaf. Väldigt trevlig tjej som gjorde det också, men det roliga var att det inte var så ....jätteexlusivt. Det var två andra kvinnor som behandlades i samma rum, samtidigt. Jag upptäkte att jag inte är så pryd, ligga och skreva på en brits med två andra människor brevid sig som får ansikts och fotvård. Så kan det vara.

Dagens investering: BH utan några band överhuvudtaget. Två självhäftande kupor bara! Hej uringat i ryggen!

Nu ska jag leta upp mina stavar och powerwalka med Cissi.

Krossa patriarkatet



Jag har engagerat mig idag, denna fina t-shirt blev min för endast 20 kronor, Amnestys kampanj "Säg något" - köp en t-shirt (som för övrigt är sjukt bekväma!!) och skriv ditt eget budskap. Jag tog chansen att vara filosofisk liksom!

Idag var även en del av min redan firade födelsedag! Edwin gav mig (äntligen hehe) min present : SOCKERPASTA! Vi kommer nu kunna skapa de snyggaste cup-cakesen världen beskådat! re färger, rosa, grönt och gult, alla i nyansen spya. Det kommer bli å FINT! Det kliar i mina fingrar, det var så längesen jag bakade muffins!

Idag är det tisdag, alltså 18:30 befinner jag mig i Hagaskolan för att guida mina kära motionärer genom ännu ett svettigt klassiskt gympa pass, det är verkligen så kul. Men. Det finns ett stort men. Vi har innebandy killar efter oss. Eller, det är inte killar, det är medelålders män med håriga ryggar som i sann hockyfriss anda springer efter en hålig boll. De drar säkert av de på sin lön också, typ aktivitetsstöd. Vi var fem minuter sena, de ruuusar in, kastar sig efter tjockmattan och knör in den i redskapsfrådet och skriker om att "så här var det förra gången också!!!" Chilla? Hello, jag skulle inte vara så kaxig om jag var skallig och min tröja var blöt efter tre steg.

Jag hade lite problem med att öpna skåpet för att låsa in CD spelaren ( jag sparkade på fel skåp tyvärr) och vad hör jag  när en av killarna i min grupp säger (vänligt) det är nog det andra skåpet," ja nu är man ju glad att man är man. hö hö det känns ju skönt att tillhöra könet med koll".

Den enda tanken som ringt i min förvirrade tonårshjärna de sista timmerna är : krossa patriarkatet krossa patriarkatet (och jag vet inte ens om jag stavar det rätt). Kanske inte helt har med saken att göra, en korkad människas uttalande kanske inte ska fälla alla och få mig att döma ut vårt samhälle, men jag är just nu övertygad om att om alla följde Cosmos råd och litade på veckorevyn skulle världen vara en bättre plats.

Snälla hör min feministiska ironi på slutet. Annars dööör jag. 

Som en sista slutkläm har jag ett nervöst bekännande: Imorgon har jag bokat min första tid för bikinivaxning. Jag har pre-traumatiska känslor, man det ska bli ett spännande äventyr.

Alla bakar

Jag bakar grekiskt påskbröd, men vi hade bara grovt lantbrödsmjöl och det är inte riktigt lika elastiskt som vetemjöl. Det klibbar. Så mycket. Det skulle bli en fläta men är bara gegg. Vi får se när det jäst klart....



Denna fina logga/bild beskriver min sinnestämning. Och anledningen till att Paris är världens bäästa stad.

Gratis är godis



Idag anlände äntligen min Veckorevyn premie, kanske några måånader försent - men who cares? Att få premier är helt fantastiskt tycker jag. Det känns som att rea shoppa, med skillnaden att jag får för mig att det är gratis och att det för det mesta är helt oanvändbart. Om det inte hanlar om Cosmo och Glamour, de har alltid bra gerjer.  I mitt stooora kyvert låg : rosa flipflops med stora vita blommor, en fin tunika och en bomullspåse med det karaktäristiska VR-hjärtat. Jag är strandklar för beach 2009!

Idag hade volvo och company satt ihop världens sämsta gud-vad-kuul-det-ska-bli-att-bli-vuxen show. Helt värdelöst och väldigt oinspirerande. Det roliga hände efteråt när jag och Alva, som gick tidigare för det var så tråkigt, gick till Sweetcoffee bar och åt lunch, super god bulgursallad, och pratade och lunchade som två unga damer. Sen kom Frida och vi gick över till vårt projektarbart. Nu har vi nästan formulerat vårat mål, vi har en tidsplan (hjälp, 4 april, 28 veckor inte en ocean av tid säger jag bara) och vi vet vad vi ska skriva våra respektiva uppsatser om. Aaaah! Vi var otroligt produktiva.

Sen skildes våra vägar och jag gick och växlade pengar, Berlin here I come. Tågbiljetterna kom på posten och allt verkar gå på räls. Hehe. Men peppar pepper för med denna resan vet man ju aldrig vad nästa problem ska bli....

Mål:

  • Ta körkort
  • Lära mig illustrator
  • Lära mig photoshop
  • Ta reda på hur man blir stylist
  • Ta reda på hur man får ett förlag att nappa
  • Börja träna på riktigt igen


    Lina på Ängelholms srand beach 2009, ett snabbt dop innan jag hälsar på Robinson Emma. Självklart har jag tills dess investerat i en Von Dutch keps! 

Lushed away



Skrubba skrubba skrubba fram en ny männsika. Det är vad jag ska ägna mig åt ikväll!

Jag har precis haft ett långt (våra telefonsamtal tenderar att dra ut på tiden..) och uttömande samtal med Elin. Jag känner mig genast friskare! Jag älskar att våra skämt alltid ligger på precis samma extremt låga nivå. T o m med när vi gör internskämt om dialoger i filmer ingen av oss har sett.

Verkligheten är en illusion...



Tillstånd: Fortfarande sjukelisjuk, men bättre tror jag. Rinnande näsa och ögon dock.

Jaha, jag tillhör dem som fortfarande tvivlar på teknikens under lite smått. Allt känns mycket säkrare om man ser och tar på det. Men, alla kan ha fel och det där med att villkorlöst boka allt online kanske inte är så dumt trots allt, den mänskliga faktorn hade kunnat sabba hela våran Berlin trip.

Ja, vi gick till SJ. Ja, vi fick hjälp av en trevlig dam i kassan. Jag, det var till och med HON som sa åk på FREDAG. Hur kommer det sig då att när man väl, en vecka senare, verkligen ägnar tid åt att läsa hela biljetten står att man har betalat för en resa från MALMÖ på LÖRDAGEN? Eh, ojsan, fel stad OCH fel dag!

Som tur var fanns Samir på SJ kundtjänststelefon och kunde fixa till allt igen, och med lite tjtande lyckades han fixa det för endast 77kr/pers mer. Tack och lov att tåget inte var fullt, då skulle jag dött. Det hade ju varit lagom kul att ringa till alla exakt en vecka innan och berätta att vi kan vara i Berlin typ en timma, om vi kommer till Malmö vill säga. Herrenadå liksom.

...själv ser jag en rosa elefant mitt i rummet, som ingen får prata om. Låssas inte om den bara! Låt oss säga att det regnar.


Kermit-power åt folket!

Jag klättrar på väggarna


Tyvärr inte med en piska som catwoman, utan med en toapappersrulle svängande efter mig - always ready för en snyt (ing) attack. Suck liksom. Jag är för trött för att på allvar försöka mig på att göra något så jag bara ligger ner. Det är ju faktiskt ett tecken på att man faktiskt är sjuk - men guuud vad tråkigt det ääääär!!!

Mina enda vänner these days är Carrie och gänget, och vi har umgåtts så mycket att jag börjar bli rädd att mitt vidd-seende ska påverkas, men tänk alla CS-spelare som glor på sina datorer nätterna i sträck och ändå kan fungera i vårt samhälle, jag kan omöjligt ligga i riskzonen än.

Grej nummer tre som gör mig förbannat irriterad/frusterad/störd är att det som skulle blivit tredje gången gillt (eller nåt) nu verkar eventuellt bli sjunde nån gång i framtiden...kanske. Om jag trott på ödet innan så förnekar jag det högljutt nu iallafall.

Aaaah detta var väl det typ tredje riktigt negativa inlägget. Jag hoppas de ska ta slut snart för jag hatar att tycka synd om mig själv. Och det har jag verkligen gjort de senaste dagarna och det är riktigt grovt super tröttsamt. Jag säger ett starkt nej till självmedömkan, det kan dra mig ner i helvetet. Och jag sänder ett stort ja till gudomligheten. Allt med Carola glimten i ögonen.

Skeppsbrott

Jag är ett vrak. Mitt hår är om möjligt ännu smutsigare än igår och med halvöppna ögon lufsar jag mellan sängen och vattenkranen. Man ska dricka mycket för att skjölja ut alla bakterier.

Vad skulle jag gjort utan Harry? Krister Henrikssons röst har mässat sig och mig igenom hela denna dagen.

Det enda som gör mig glad är att jag har på mig ett rosa genomskinligt spetslinne. Lite glamourös kan man ju faktiskt unna sig att vara en dag som denna.

Och snälla dagens stora fråga: Vad heter avsnittet i SATC där Samantha ligger med Charlottes bror Lesley? Och de bråkar om det? Snälla kan någon upplysa mig om det?!

Måndag morgon la la la la


Efter kinisiskan, som har blivit misstänkt seriös, gick jag på ansisktsbehandling. Så fruktansvärt smärtsamt att man bara vill dö. Portömning, när inprincip ALLA porer man har i ansiktet är inflamerade tar det tid, kraft och uppenbarligen pengar också. Jag låg och ljupandades, lyssnade till ångmaskinen och försökte fördriva tiden med att lyssna på den spirituella musiken som spelades bakom brummandet av ångan. Mitt mantra, som jag hela tiden upprepade slaviskt i huvudet var; lätt tömda porer, lätt tömda porer, smärta är skönt, smärtan är min vän den ska ta mig till nirvana och där ska jag leva lycklig och sällad till skaran av perfekta niveabrudar.

Linda, min kära hudterapeut, verkar ha tagit på sig ansvaret att självförtroende boosta mig, för var enda gång jag gång in genom den dörren så haglar komplimangerna;

-Lina du ser fantastisk ut vilka stövlar nämen åh ja du har ju sån utstrålning men man ser ju det aldrig själv men det ska du tänka på jaaaaa så är det var så god och lägg dig ner. 

-tack

Efteråt skulle jag och Frida fortsatt att gnugga geniknölarna i köket, men det visade sig att bda kände sig krassliga så vi ställde in. Och det känns verkligen som om någon klubbat mig i skallen och kört ner sandpapper i min hals, mitt hår är smutsigt och jag är allmänt förkylningsdepressed. Ligger och vilar, men med jämna mellan rum tar jag mig en Coldizin och gör lite mynta te. Sen tar jag någonting, dränker det med pressade vitlöksklyftor (plural!) och river rejält med färsk pepparrot över alltihop, för det är ju, som alla vet, naturens eget antibiotika. Jag ska inte bli sjuk nu.

Fräls mig från klumpar


Idag var frukostdagen äntligen kommen. Jag försov mig självklart och hade endast 20 minuter på mig innan jag var tvungen att kasta mig efter bussen, som jag missade med nästan ingenting. Välframme avnjöt vi en härlig frukost på Brogyllen, det känns så härligt gammaldax och älska kristallkronor på högtakhöjd. Vi fick prata igenom både ett och annat och kalendrarna var ständigt närvarande. Katti kunde även ge grymma måste-se/göra-tips till Berlin resan.
Sen blev det en vända in på Body Shop och Åhlens och jag inhandlade äntligen en mascara.


  
När jag kom hem hade min älskade mamma städat hela min garderob. Jag är fortfarande i chocktillstånd! Nu är det jättefint och allt är ihopvikt och jag ser vilka kläder jag har! Fantastiskt. Nu back to franska gammatiken och att fortsätta att försöka undvika att träffa min psykade syster som bara skriker på mig hela tiden.                                                                                                                                                                                                      
Igår träffade jag Alva och Elsa och en annan typ av frälsning drabbade mig; Elsa har en helt amazing sångröst! Jag kände bara typ hello, jag dööör om du inte spelar in en skiva och berör folk med din musik. Allt med en stor Bring it on cheerleading röst övertygelse inne i mitt huvud.





















Mascaran som ska frälsa mig från ondo (= klumpar).

Time to pray



Nu har jag tränat, kollat mer SATC (det är som en drog när man vet att de är i närheten) och lagat tusen kidneybönsbiffar. Jag fattar inte varför de alltid blir så mosiga. Ska mansteka dem super länge, eller vad gör jag för fel? De var iaf goda när jag och Moa intog demi uterummet tillsammans med klyftpotatis och avocado/tomat/paprika/feta sallad.

Stefan: Dööööööör av hans underbara sammetslena rööööst! Man vill bara gosa in sig i den och omslutas i evighet. Jag blir verkligen lycklig av Care and Shine. Det är något med Elin tror jag, allt hon tipsar mig om gör mig totalt underkastat beroende.



Igår bakade jag brownies, och medans jag höll på med det ringde Anna och vi fixade till en mysig girls night in...  Hon hade med sig en gigantisk Claes Ohlsson påse: full med popcorn! Haha det var det sista jag förväntade mig skulle komma upp från den påsen.

Favorit i repris



Jag dör på oss. Ge mig mer glamour i mitt liiiiiiv. Hahahahahahahahahaha.

vendredi soir



Jag har haft en sån seeeg dag. Kom hem vid ett efter att ha släpat mig fran busshållplatsen och åt frukost till några avsnitt av min älskade återlämnade satc-samling. Sen satt jag lite vid datorn, var ute och gick, åt lunch (sill och överblivet ris, mycket spännande och nyskapande kombination ihop med en avocadosallad) och var ute och gick. Sen kom hela familjen hemdundrande, så jag bråkade lite med dem och nu har jag äntligen gjort klrt min kinesiska läxa. Nu över till den förbannade artikeln om Oscar Wilde som jag måste direkt översätta. SÅ inte kul och SÅ tidskrävande.

Senare blir det en dejt med Anna.

Grynet och jag


Ta ingen skit. Det uttrycket är så fastspikat i min hjärna att det är det jag kommer kunna bidra med när jag är dement och persolnalen drar fram ordspråks kort och jag ska fylla i;
-En svala gör ingen....
-eh
-men lina detta kan du! En svala gör ingen sssss...
-eh öh sssss
-sssssoooo
-sssooooppa!
-Nej sommar var det
-va? vad pratar du om?
-Vi testar denna då: ta ingen...
-skit! hahaha frukt är inte godis, jag ääääälskar rickard paaaaaalm!

Stackars människor.

Igår lallade jag omkring på Sticky (med typ hela klassen) och pustervik (resten av schillerska) och sen sov jag hos edwin i en sjukt bekväm beddsoffa. Men en helkväll med mina London skor total dödade mina fötter! Tånaglarna har skärt in i varandra så de är helt blodiga och jag har jätteont i ena knät. Ha ha så kan det gå.

Innan jag träffade Edwin och Malin satt jag Frida och Arvid på Notting Hills "uteservering"  det var jättetrevligt och jag skrattar alltid väldigt mycket när jag umgås med dem. Ha ha trots Arvids små muff sympatier är han "en skön grabb liskom".

Blodet i mina ådror


Visst ser vi glada ut? Stor del av min släkt som alla försöker le obesvärat med mat i munnen. Usch vad jag hatar när folk ska dra fram kameror när man äter middag, jag lyckas alltid få något mellan tänderna eller ta in en jättetugga av något stort. Vi är en ganska lustig skara, pingstvänner, babtister, ateister (tror jag), muslimer (ental) och folk som spelar musik på kastruller till nakna kvinnor som gör gymnastik. Plus jag och Moa.

Jag har precis fikat på Millie's med Elin, ska försöka stödja dem, och vi ska bli stammisar på språkcaféet har vi bestämt. Ge mig bra franska någon. Skolan har verkligen varit panik idag. Är det bättre att skrika ut sin skoltrötthet till alla, eller ska man ha den inom sig? Blir det bättre av att hela tiden prata ut om hur uttråkad man är, eller blir det bara värre då?

Kag vill klippa mig! Mitt hår är slitet och tråkigt och det finns iget att göra med det! Jag har en djup längtan efter riktig långt svajande flygande glänsigt hår, men det är ju en bit kvar.... Klippa upp känns uttjatat, jag vill inte byta hårfärg, ev blondare då, men inga drastiska steg i färgskanan för min del. Vi får se. Får läsa fler modemagasin för insperation!

Nu ska jag samla ihop mig, ringa några samtal och studsa iväg och värma upp tjejerna som ska delta i tjej-gåingen. Wish me luck!

Tillbaka till Lina-Land


Liten censurgrej jag ser nu: Jag har ett väldigt heltäckande linne på mig!

Ingen engelska idag, all tid ligger nu på fredagar istället! En till sovmorgon och så slutar jag typ 12 på fredagar! Men i morgon är vi lediga.

Det blev chokladansiktsmask till frukost. Mums. Dags att rusa

When lights go down



Vad gör man när man inte vill göra läxor eller tänka på skolan? Vad gör man när man har tråkigt eller bra vill försvinna? Vad gör man när det inte finns någon anledning att vara sig själv längre?

- Man klär ut sig. Väldigt effektivt för att både visuellt och även fysiskt förtränga sig själv OCH använda de kläder man bara har för att de är fina. Carrie försökte gifta sig i Vivienne Westwood och en påfågel - se hur det gick, jag försökte få inspiration till engelskan genom att ta på mig fjäderboa, spetshandskar, prinsessklänning, tyllkjol som slöja och en hatt med leopardmönster - se hur det gick.

En liten smyggtitt fick jag iallafall på hur det ev kan kännas att vara hemlig transa, när de andra satt och åt slängde jag mig ner för trappan till den stora spegeln för att styla mig själv, och när de var färdigätna var det den vanliga Lina (eller Bengt i en annan del av Svedala) som väntade på dem i köket. 

Idag har jag och Anna (från min klass) äntligen fått till våran fika som vi pratat om i flera månader. Caffe con leche blev det, vi satt i solen i några timmar och sen vandrade vi lite på stan och jag inhandlade en chokladansiktsmask från lush som jag misstänker att jag kommer slicka av från mitt eget ansikte istället för att använda vatten. Den luktar så himmla GOTT! 

London calling


Underbara resa. Vi har förvånansvärt många provrumsbilder måste jag säga.
Jag vill inte gå i skolan längre. Det är tråkigt. Jag vill långt bort från denna rutin älskande anstalt.

Kan ingen hjäälpa meeeeej


Jag vill bli upplyst.

öh, ståk och stön.Jag fick ett litet lycko-flipp på svenska, det känns så underbart att vi verkligen ska åka, JA JA JA!!!!
Men det som stör mig är att jag utöver Berlin lever på falska förhoppningar/förutsättningar. Jag förstorar upp saker och tänker tankar längre än vad de borde bli tänkta. Och det är inte lika kul när man kommer på det. Men varför släppaa saker när man borde? Neeeeej, rosa moln är min grej och jag tänker stanna där, även om jag måste köpa sockervadden själv.

Nu ska jag gå över till min nya drog, mynta te. Som jag snackat om tidigare; inre frid var ordet(n). Aaaaaaaaaaaaaoooom.  Klunk klunk. Bättre? Vet inte riktigt.... Det är nåt som fattas! Vad? Roxette!
Na na na oh oh oh jä jä jä whe whe whe. Ah. Nu är det bättre.

Mot bussen,, nu ska jag hålla gympapass i Hagaskolan. 18:30 om någon är sugen.

...

Jahaja. Nu var det en nu dag. Helgen är slut, fast egentligen var den ju det redan igår, men eftersom jag hade missuppfattat spred jag ju ut det till Elin, så vi var lediga igår iallafall, och det var ju skönt. Ha ha ha nästa grej jag måste berätta för Kalle är att jag inte kan läsa heller. Nu ska jag skriva tecken och öva på mitt pass innan jag träffar min kära klass i skolan, på svenskan.

Min idol och förebild Charlotta Flinkenberg. Så
smart
rolig
snygg
duktig att man bara dör. Jag vill bli som henne.


Resfeber encore



Från expressen:
Coola klubbar:
  • Berghain på Panorama bar, Am Wrietzener bahnof. Det största och mest utflippade stället i stan med flera våningar. Technogalningar och läderbögar i burar. (!!!!!)<-----(mitt eget tillägg)
  • Week-end, Alexanderstrasse 7, Mitte. Flera våningar och glasad takvåning. Det känns som att du dansar mitt bland stadens ljus. Fantastisk utsikt.
  • Cookies, i korsningen Unter den linden/Friedrichstrasse i Mitte. Stort electrodansgolv och snygga stora retrotavlor på väggarna.

Aaaa!! Äntligen äntligen idag, solen gick upp över stan. ( Influerad av alla bilddagböcker klämde även jag in en låttext.)
Berllin är bokat,, nu är det bara boendet som vi behöver få bekräftat, men det fixar sig alltid. Hjälp, jag kan nu verkligen TA på biljetterna! De finns PÅ RIKTIGT! 20 september, en dag att minnas.

Idag har varit en trevlig dag. Jag och Frida har tagit första steget till våran kokbok och kokat löksoppa. Jag kan säga så här: ordskämten haglade denna eftermiddag. Herregud ibalan skäms jag nästan över hur dåliga de är.

Jag har även tillbringat några procent av min dag på vårdcentralen. jag tycker jag haft ett tryck för brösten och hjärtklappning samt oregelbundna hjärtslag den gågna veckan och det har varit väldigt obehagligt. Jag tog alltså steget och bad om EKG. Min läkare var väldigt rolig och han skickade iväg mig till en syster som spände fast mig i massa sladdar. Sen fick jag ligga på en brits brevid en maskin som pep och skrev papper innan jag skulle tillbaka in till Dr Bo. Min kära syster var dock inte så uppmärksam när hon öppnade dörren och sa att jag kunde gå in, för där i rummet  med byxorna vid fotknölarna och ett par händer som rättar till kalsongerna står en medelålders man, med dr Bo sittandes i framför sig. Det såg ut som om de höll på med en helt annan undersökning...

Men jag var frisk. 160/80 eller vad det nu är man ska ha och inga pip ljud. Bara trauma minnen kvar att bearbeta . 


Nyfunna vänner



Gamla ID-korts kort, som aldrig blev ID-korts kort eftersom de mystiskt försvann. Här är även frisyren (och slingorna) som tog min kära frisar Ann Den Sega 3 timmar att skapa, och den hade jag dessutom bara i en dag. Ha ha. Sen gick jag Alva och Edwin och blev klippta av Tigi Academy människorna, gratis. Då var mamma irriterad på mig.


Över min säng har jag tilldalat en hylla, som ett litet altare ungefär, till de män som spelat störst roll i mitt liv; Happy Potter och Buddha. Harry är här iklädd en rosa mantel, väldigt fint till hans gröna ögon. Han hade även en mantel och en hatt, men de har försvunnit. Han har säkert trollat bort dem och tappat sin trollstav också. Det är därför han trycker sig så mot Buddha. Liite lessen och ensam, hoppas den skrattande mullrande magen kan trösta och lugna honom.

RSS 2.0