Am I gonna live forever
Das grytlappisch med eine franzzzözisch.
Aaaaah nu har jag kommit hem från den härligt korta skolfredagen. Bytt till joggingbyxor knäppt upp min bh och kört upp några fler hårnålar i huvudet så att håret inte irriterar mig på något sätt, utan bara ligger som det ska. Ätit gnocchi med pesto och tomater och kollat in Fridas Paris bilder från i våras. Och för att matcha detta satt på typ depplåtargjordaattgråtatill i itunes.
Jag har drabbats av någon slags pms depp, inte för att jag på något sätt redan kan ha drabbats av pms, men det känns likadant. Hela dagen har varit såååå soooorgelig (inte egentligen men jag ska inte upprepa deppordet för mycket). Jag har kännt mig så nere, och inte blev det bättre av att de ringde från jobbet och berättade att den underbaraste tanten på min våning som verkligen KUNDE plira och se ut som en sparv med jättemun och utan tänder hade gått bort kvällen innan, så de bad mig komma tidigare. Detta hände (samtalet) i datasalen där jag (aka John McCain) satt och filade på mina argument mot abort med resten av de sorgeligt efterblivna människorna i min grupp. Engelskan har verkligen blivit ett ämne (haha) för att skapa en grav deprission.
Jag bara undrar; Är det OKEJ att prata skit och skratta åt en stackars nyexaminerad lärare som det inte går bra för så hon hör och samtidigt se ut som 11 när man är 18 och klä sig som om det var direkt importerat från JC 90-talet?
Svart är nej.
Det hoppas jag alla kom fram till.
Nu har jag laddat ner Fame - I'm gonna live forever och ska försöka rycka upp mig. Livet är ju uppenbarligen flyktigt.
Kommentarer
Trackback
